Jag är mitt i en tilltagande Bokmässe-feber och har hittat fram till Soundcloud där jag lyssnar på seminarier från tidigare år.
I maj kom seminarieprogrammet, och om ett par veckor kommer Bokmässetidningen – då hoppas jag att även monterprogrammen så smått är klara. Har tittat igenom programmet digitalt på hemsidan och det känns som det läggs till programpunkter hela tiden, men appen är inte uppdaterad och igång ännu vilket jag hoppas man hinner med. Den är mitt viktigaste verktyg under mässdagarna, men det haltade förra året så hoppas man gör en insats i år.
För det här handlar om förberedelse.
Bokmässan är så fylld av montrar, utställare, scener, seminarier att man blir alldeles yr i bollen. Att bara gå dit och se vad man upptäcker – det är för amatörer. Man kan göra det och njuta av sin dag men risken är att man mest flanerar runt bland bokförsäljning och Jan Guillou, och när man passerar Björn Hellberg för nionde gången och redan bär på en påse eller två, då börjar man fundera på om man är klar för den här gången. Så man köper en ganska illasmakande kopp kaffe för en hutlös peng och sedan går man hem.
Så kan man göra. Och det passar många.
Men så gör inte jag. För det passar inte mig.
Jag hade länge en inställning till Bokmässan som ett gytter av människor som jag inte orkar ge mig in i. Så jag gick inte dit. För några år sedan hade kollegorna Christer, Alex och jag ett stort behov av att ses men vi fick inte till det. Kalendrarna var fulla, samtidigt som det fanns massor av lösa trådar som hängde i luften och behövde fattas beslut om. Men Christer skulle till Bokmässan och mellan ett monterprogram hos Natur & Kultur och ett seminarium med Majgull Axelsson så hade han tid. Alex hade planeringstid och min chef lät mig slippa en konferenstid (för mötet var verkligen viktigt att få till) så vi bestämde det: vi skulle ha möte utanför seminariehallen.
Alex och jag åkte ihop till Göteborg (är bara en kvart bort), hade svårt att få parkering, och ingen av oss hade varit på mässan, så vi hade noll överblick över var grejerna låg. In genom närmsta entré, upp för rulltrappor och klockan tickade iväg. Vi hittade en karta, hittade seminariehallen och insåg att vi var på fel sida av hela Svenska Mässan. Men det såg ut att finnas en övergång så vi rusade vidare. (För er som känner Mässan så var vi ovanför rulltrappan i C-hallen, och skulle bort till seminariehallarna.) Vi var väldigt stressade. Så jag tror vi var ganska högljudda. ”Brötiga” som man säger där jag kommer ifrån. Utmed fönstren i den där genomgången så fanns det låga grupper av fåtöljer och bord. Spridda sällskap satt där och pustade ut. I ögonvrån såg jag att en äldre man i en gräddvit ribbstickad tröja titta på oss med ett litet lekande leende. Han satt djupt nedsjunken, med armbågarna på fåtöljens armstöd och en kaffekopp på fat i händerna. När han lyfte koppen till munnen fortsatte hans blick att vila på oss. Jag kände en liten rodnad: ”vi väcker uppseende med vårt rusande” men vred lite på huvudet och fick i farten ögonkontakt med mannen som då log brett. Jag insåg att det var PO Enquist som iakttog oss. När vi passerat övergången, hittade vi Christer efter bara någon minuts spanande och mötet blev jättebra. Vi fick ihop vår planering och kunde pusta ut.
Efter mötet gick jag runt på mässan ett par timmar. Det planlösa flanerandet. Jag snubblade över en signering med Lars Lerin och fick på det viset löst min mammas födelsedagspresent (hon fyllde år samma dag och blev väldigt glad för ”Naturlära” med dedikation). Men överallt hördes röster, överallt fanns program uppsatta, överallt hände det något och jag insåg att jag inte hade en aning om var jag skulle ta vägen. Så jag gick bara runt. Köpte några böcker ytterligare. Stannade till och lyssnade några minuter här, några minuter där. Kände mig stressad över att hela tiden komma lite för sent. Såg Jan Guillou. Sa hej till Björn Hellberg. Såg Horace Engdahl stoppa plånboken i innerfickan på kavajen och gå iväg med en brun papperspåse från förlaget där jag stunden innan också handlat, och undrade vad han hade köpt, men vågade inte fråga. Log nostalgiskt åt Sven Nordqvist som signerade Pettson och Findus-böcker. Kände mig lite starstruck. Men kände mig framförallt väldigt hemma. Om än dock något förvirrad.
I skallen på mig malde ett envist ”varför går du inte på Bokmässan?! Korkskalle?!”
Sedan dess har jag gått på Bokmässan. Hela Bokmässan. Och jag anser mig vara lite av ett proffs.
Först det praktiska:
- Ha inte för varmt på dig. Frys hellre medan du går från bilen/bussen/tåget/spårvagnen.
- Skor bekväma nog och ingångna nog att fixa en hel dag.
- Ryggsäck. Man handlar alltid något. Eller får med sig en goodiebag någonstans ifrån. Det blir jobbigt att bära på en hel dag.
- Ta med eget fika. En liten termos kaffe, en vattenflaska, en frukt. Dels är det dyrt att gå på serveringarna, dels är det faktiskt inte jättegott, dels är det alltid långa köer.
- Ta med huvudvärkstabletter ifall. Det är surrigt och stimmigt och dålig luft och varmt och skitjobbigt. Speciellt om man går på helgen. Man *får* ont i skallen.
- Pausa. Kanske med en ordentlig lunch på någon av restaurangerna. Jag unnar mig alltid att gå på den ovanför rulltrapporna i C-hallen (minns aldrig vad den heter) men det är samma som utställarna har lunchkuponger till. Buffélunch med bra salladsbord och trevligt att sitta. Och stämmer gärna träff med vänner som också är på mässan! Vill helst gå runt på mässan själv, men sammanstrålar gärna, så kan man uppdatera varann på sina upplevelser.
- Gå ut. Man får en stämpel på handen och kan därmed komma och gå som man vill under dagen. Är man på plats hela dagen så gå ut och andas syre ett par gånger. Det klarnar upp i skallen. Ibland lämnar jag termos i bilen och går dit och tar paus = syre + kaffe. Bra kombo!
- Karta. Vid entréerna finns små fickkartor. Ta en sådan. Mässan är så stor att den använder *hela* Svenska Mässan. Går man bara runt så missar man lätt en massa guldkorn.
- Anteckningsbok. Eftersom jag verkligen jobbar med mässan och vill använda mycket av det jag får till mig som stoff till min blogg efteråt så gör jag alltid korta anteckningar från allt jag lyssnar på, för annars glömmer jag – och fotograferar med mobilen. Men även för den som bara flanerar runt kan det vara en god idé, för intrycken blir så många så efter några timmar börjar grejerna flyta ihop. Hjälper minnet!
Sedan det centrala:
- Fixa biljetterna innan. Man slipper köa. I detta ingår också att bestämma sig för vilken typ av biljett man behöver. Är man intresserad av seminarier? Speciella scener? Specielle teman? Vilken dag/-ar ska man gå?
- Programmet för montrar. Finns i Mässtidningen och appen och på hemsidan.
- Programmet för scener. Finns i Mässtidningen, appen och på hemsidan.
- Programmet för seminarier. Finns i seminarieprogrammet, mässtidningen, appen och på hemsidan. (Tänk på att seminarierna på söndagen ingår i entrébiljetten, men kräver biljett/kort övriga dagar.)
- Appen. Här kan man läsa om alla programpunkter, här finns en karta för att hitta runt i hallarna och här kan man favoritmarkera det man är intresserad av och därmed skapa sitt eget mässprogram. Det finns en inloggningsfunktion där man kan koppla appen till ett personligt konto och synka med favoritmarkeringar gjorda på hemsidan. Den funktionen har hittills aldrig fungerat. Så jag har appen installerad på *en* mobil (jag tillhör dom som har två mobiler) och det är i den jag jobbar med programmet hela tiden. Oinloggad. (Tänk också på att mycket tillkommer tätt inpå mässtarten, så är det någon speciall författare man är intresserad av, något speciellt tema – så har hemsidan och appen varit väldigt väl uppdaterade de sista åren, och sociala medier har varit en bra väg att få koll på sena uppdateringar (förlagens och författarnas egna sociala kanaler)).
Mina guldkorn för årets Bokmässa hittills
- Bootcamp i e-sport – för alla som fnyser åt tv-spel.
- Dmitr Gluchovskij – en av vår tids stora! Metro-böckerna är en upplevelse.
- Rachel Cusk – är väldigt nyfiken på hennes trilogi som än så länge är oläst.
- Värmlandsmontern: Unga Berättar ”Ett nytt liv” – nyanlända berättar. Min Toleransprojektskollega CG Gustafsson medverkar och berättar om ett skrivprojekt med nyanlända.
- Skolspåret – flera programpunkter kring långvarig skolfrånvaro, lågaffektivt bemötande mm. Mycket kring ny forskning och aktuella utbildningsrön. Och en kopp kaffe hos fackförbundet.
- ”Se Människan”, som är Svenska Kyrkans monter som fokuserar på möten mellan människor. Det är intervjuer, samtal med aktuella författare utifrån teman som knyter aktuell bok till existentialistiska frågor på olika sätt. Montern ligger på ovanvåningen, i ett hörn och det finns ett lugn där, en rofylldhet som är väldig behaglig. Även om man är främmande för den religiösa kontexten så tänker jag att man kan ta till sig det som sker här, för det handlar om mötet mellan människor, och att vara människa. I skrivande stund är inte programmet utlagt ännu, men följer dom traditionen inleder dom varje dag med en liten andakt, stilla stund i någon form och sedan ligger samtalen under hela dagen. 30-45 min per samtal. Det är den monter jag tillbringar mest tid i, och är det en författare jag väldigt gärna vill lyssna på som ska till Se Människan så prioriterar jag alltid det samtalet framför andra.
- Förintelsen, antisemitism, extremism, demokrati – som alltid ett stort antal programpunkter som relaterar till de ämnena. Jag såg mest fram emot ett seminarium kring Förintelsen i Litauen men ser nu att det utgått. Expo och Forum för Levande Historia är viktiga aktörer att besöka i relation till detta.
….men det är nästan en månad kvar till Bokmässan 2019 så mycket kan hända ännu.
Och är det något guldkorn man missar så är det många programpunkter som filmas (länk via bokmässans hemsida), och ännu fler som görs ljudupptagningar av och läggs ut som podd via Soundcloud. Det är där jag är inne och lyssnar nu. På PO Enquist och Majgull Axelsson och kollegan Christer, från den där dagen när jag rusade genom mässan första gången, och sedan aldrig riktigt har lämnat den.
Ses vi där?
Bokmässans hemsida hittar du här.
