”Konklaven” av Robert Harris

Kan man kalla en bok för en stillsam thriller? Isåfall vill jag göra det. Vi får följa kardinal Lomeli, påvedömets dekan, som ska leda konklaven för val av ny påve. Instängda, som regelverket säger, och följandes strikta traditioner, utspelar sig det mesta av historien i Lomelis tankar. Hans tvivel, hans omsorger, hans vägar till egna beslut. Och spänningen är oerhörd. 

(Bild lånad från förlagets hemsida.)

Jag är väldigt förtjust i Robert Harris sätt att leka med verkligheten. Att plocka in ett spänningselement i ett historiskt skeende som ger en ytterligare krydda till en historisk händelse. Debuten skedde med den kontrafaktiska ”Faderland”, som också var den första av Harris böcker som jag läste, där han leker med idén att nazisterna vann andra världskriget och hela mörkläggningen kring Förintelsen planeras att avslöjas. Harris är historiker, och även om han skrivit böcker om utspelar sig under flertalet olika epoker, så är det i berättelser kring andra världskriget som jag tycker han briljerar mest. ”Konklaven” är intressant då den avviker något från mönstret, och mer utgår från en situation, en händelse – ett påveval – utan att egentligen koppla detta till en faktisk påve, en specifik tid – mer spelet kring traditionen, och spelet inom den katolska kyrkan. Ett kammarspel. 

”Konklaven” har dessutom precis blivit film, med Ralph Fiennes som Lomeli, och kommer ha premiär under hösten. 

”Konklaven” av Robert Harris är utgiven 2016 av Bookmark.