"Höstväsen" Skräckberättelser av Lena Ollmark (red)

Höstväsen är en novellsamling som främst lockade mig för att Anders Fager och Madeleine Bäck bidragit, men måste säga att efter genomläsning är det likväl helheten som delarna som manar till det positiva intrycket. Sju noveller som alla handlar om unga vuxna som kommer i kontakt med övernaturliga väsen. Merparten utspelar sig under hösten och ett par av dem uttalat kring allhelgonahelgen, så väldigt passande att läsa den under den här veckan. 

Anslaget är starkt med "Det som existerar", och det är också den berättelsen som sätter sig fast: gymnasietjejen som flyttar in på ett hastigt uppkommet andrahandskontrakt i ett hus med lägenheter för de äldre som får vad de förtjänar. Huset ligger på platsen för ett gammalt tukthus, och man anar tidigt ett samband. Någon ristar in streck i tjejens ytterdörr med viss regelbundenhet. Flisiga streck i trädörren, som om någon eller något räknar ner. Ju fler strecken blir desto tydligare och aggressivare ger sig varelsen till känna. Till slut flyr tjejen sin lägenhet hals över huvud, men det betyder inte att faran är över… Med små subtila medel och klassiska skräcktrick bygger Kerstin Lundberg Hahn upp en suggestiv stämning av att tillvaron kryper inpå en, en lek med det slutna rummet och med vad ögat kan se och vad som existerar ändå, som i alla fall skrämmer upp mig rejält.

Tre av novellerna leker med Chtulu-konceptet, dvs monster i mörka vatten (OK, ett är ett system av tunnlar på Kungsholmen). Kul och blodigt, men inte jätteläskigt.  Magnus Nordin och Madeleine Bäck förflyttar klassiska spökhistorier till modern kontext och gör det effektivt och speciellt Bäck för in ett drag av kult och de unga tonårsflickorna som en grupp prästinnor som nyttjas av mörka krafter. Alex Haridi och Lena Ollmark jobbar mer med en inre känsla av mörker kring försvinnanden, ensamhet, sköra familjeband och hemliga önskningar som slår fel.

Det är en stark samling berättelser som fyller sin funktion. Jag kan ofta vara tveksam till svenskproducerad skräck, inte tycka den håller måttet, blir tramsig och skjuter förbi målet, men det här håller definitivt.

”Höstväsen – Skräckberättelser” av Lena Ollmark (red), utgiven 2017 av B Wahlströms.