söndag 3 juni 2018

”Grandville”-serien av Bryan Talbot

Det är något med mig och grävlingar.
Ända sedan jag var barn har dessa svartvita varelser med ulliga öron och stora tänder fascinerat mig. Som barn älskade jag berättelserna om Sigge, Herman och Mulle Mullvad, om den busiga mullvaden som bor hos två äldre, kloka grävlingar. ”Det susar i säven” med Paddan och Råttan och allt vad de heter har också sin grävling och är den bok jag äger i allra flest utgåvor. (Som barn var jag med om att vi hade en grävling som flyttade in under förstutrappan, och det var med sorg jag iakttog på håll hur jaktlaget fångade honom i en tunnelfälla och flyttade honom.) 

Det är något med en grävling som andas brittiskhet och tweed. Som personifierar elegans och pondus. Trygghet och klokskap. Kanske föga förvånande att Bryan Talbot valt en grävling till sin antihjälte Archie LeBrock.



Talbot har sneglat på bl a Jean Ignace Isidore Gérard, som kallade sig för J. J. Grandville, Quentin Tarantino och sir Arthur Conan Doyle när han skapat sin fiktiva värld.
Serien om Archie LeBrock och hans öden i Grandville utgörs av fem delar, vackert inbundna med sidor som andas steampunk och alternativhistoria. Efter Napoleonkrigen har Frankrike blivit härskande över den kända världen. England har brutit sig loss och lever nu sedan 23 år, på nåder under eget styre. Här finns gamla Scotland Yard bevarat för att stå för Englands lag och försvar. Det är här vi hittar vår Archie LeBrock, likt en Sherlock Holmes, som står över sina kollegor i snabbtänkthet och förmåga att analysera ledtrådar och fånga upp detaljer, nyanser, samband likt ingen annan. Hans Watson råttan Ratzi är en frisk fläkt med en tunga lika vass som hans promenadkäpp.




Detta ”StorFrankrike” befolkas av djur. I vissa källor beskrivs Talbots serie som antropomorf, och visst finns här både enhörningar och dinosaurier, men den bärande känslan är den av fabel. Kläder och arkitektur och inredning känns tidigt nittonhundratal, men mixas med modern teknik, robotar och avancerade vapen. Steampunkkänslan är påtaglig. Speciellt kring transporterna till Grandville (Paris) som sker med tåg eller en zeppelinaraktig farkost. Många morderna uppfinningar finns här, men förklädda i ett mer sekelskiftesaktigt utförande.

Här finns människor, men de utgör en underlägsen ras, och lever utan medborgerliga rättigheter. De kallas degansikten och traditionen säger att de utvecklats från en hårlös apa. Underlägsna i intelligens och moral, accepteras de på nåder som en lägre livsform. Många är i tjänst hos djuren, som tjänstefolk, hembiträden, fängslade vetenskapsmän. När människorna som grupp revolterar, är det inte utan att det andas av suffragetternas rörelse och kampen för kvinnors rösträtt i början av det förra seklet. Ett försvunnet evangelium finns med i den av delarna som handlar om religiositet, och kretsar kring Guds son. Vilket sorts djur var Kristus? Vilket djur står närmast Gud? LeBrock finner bibeltexten och hemligheten och det är en kunskap som medför dödsstraff, då texten handlar om människan - en vidrig hädelse i det samhälle som nu regerar jorden.



De seriekulturella referenserna är många och vi finner både en berusad Kalle Anka på en bar, revolterande Asterix och Obelix bland människorna vid ett torgmöte för rösträtt, och en utslagen Paddington i sliten solkig blå duffel som försöker värma sig bland andra hemlösa i en gränd. Har man läst Tintin är man definitivt på mammas gata. Varianter av kända målningar, och händelser ur vår moderna samtid går att skönja i bakgrunden.

LeBrocks kärleksliv löper som en råd tråd genom samtliga fem album/böcker, men huvudstoryn avslutas med varje album. Kärlekshistorien om en livskamrat som dör och en sorg som förföljer är smärtsam. Ett återseende genom en annan grävlingskvinna som är oerhört lik hustrun, men prostituerad i Grandville (Paris) och deras vilja att starta upp ett gemensamt liv, men osäkerhet, omständigheter som står i vägen - och de står trampande på varsin tass och tvekar.
I Grandville växer sig gängkriminaliteten ständigt starkare och de dominerar droghandel, beskyddarverksamhet och bordellerna, och driver kartell med flertalet mindre gäng. LeBrocks flickväns arbetsplats är i klorna på dessa brutala gangsters och hon själv råkar illa ut när de kommer hennes relation med LeBrock på spåren.




I första delen ”Grandville” reser vi med LeBrock till Paris för att utreda ett mord som visar sig ha rötter bland politiska konspirationer. Det strösslas med referenser till kriget mot terror, massförstörelsevapen och vår moderna tids politik. Andra delen ”Mon Amour” jagar en seriemördare som LeBrock tidigare satt dit och det ökande hotet om terrorism. Tredje delen: ”Bete Noir” har ett science-fictiontema.
”Grandville Noël” fördjuper sig i en sektliknande religiös rörelse, men en kristuslik enhörning som frälser och förgör. Djupt tyngd av drogmissbruk är även enhörningen inte mer än ett verktyg för maktens illvilja och är själv utnyttjad.
Femte delen är mer av en klassisk gangesterhistoria. Med en T-Rex med storhetsvansinne.

Tycker om hur Talbot fördjupar sig i svåra, tunga ämnen, och gör dem mer ”pratbara” i sin fabelform. Han stöper det hela i deckarformat av klassiskt noir-snitt och sammantaget osar det ånglok, 30-tal och Orson Welles. La Belle Epoque med vacker tass.

"Grandville" utgiven 2009
"Grandville Mon Amour" utgiven 2010
"Grandville Bete Noir" utgiven 2012
"Grandville Noël" utgiven 2014
"Grandville Force Majeure" utgiven 2015
samtliga publiserade av Jonathan Cape Graphic Novels, UK. 

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Banned Books Week Sverige

Då och då dyker det upp en meme i mitt flöde på sociala medier som jag är väldigt förtjust i. Det är till synes saxat från den plattform som...