fredag 27 juli 2018

”Det svenska hatet” av Gellert Tamas

När jag läst kvällstidningarnas nätupplagor de sista dagarna så har ett flertal artiklar om Steve Bannon och hans ambition att starta upp ett nätverk av högerextrema organisationer – en högerpopulistisk supergrupp i EU, funnits att läsa. Bannons ambition är att rita om EU’s karta och till sin hjälp ska han använda sin nystartade stiftelse ”The Movement”. Förhoppningen är en högerrevolt. Igår informerades att denna Bannon haft möte med Kent Ekeroth och att de funnit sig väl i varandras sällskap och hittat beröringspunkter i frågan. Aftonbladet citerar Ekeroth när han säger att Bannon tycks ”insatt i Sveriges situation”.

Just situationen i Sverige är vad Gellert Tamas lyfter fram i sin bok ”Det svenska hatet”. Att Kent Ekeroth själv är en del av problemet med situationen i Sverige. Att Tamas är journalist och dokumentärfilmare märks på anslaget. Boken känns i sitt format som en lång undersökande artikel. Språket är koncist och texten håller högt tempo.


(Bild från förlagets hemsida.)


Den röda tråden är Kent Ekeroths livshistoria, och hans politiska karriär i Sverigedemokraterna. Kring detta vävs bilden av det ökande hatet i Sverige i stort. Ett hat sprunget ur olika former av extremism. Tamas fokuserar framförallt på Ekeroths arbete med Avpixlat, och den internationella counterjihadrörelsen och hur det arbetet gjort Ekeroth central i framväxten av hatet i Sverige. Ett hat som kretsar kring den militanta islamismen och de islamfientliga organisationerna. En bärande fråga för Tamas är hur dessa kunde få så stor makt att påverka det offentliga samtalet, hur vi ska kunna hantera det våldskapital som bär dem – och i det ställer han sig frågan om vad det egentligen är som har hänt med Sverige?!
Tamas exemplifierar med självmordsbombaren Taimour Abdulwahab, mördaren Peter Mangs och de svenska jihadkrigarna. Tamas gör ett försök att skildra de människor som format det moderna svenska hatet. Det är ett politiskt hat, likväl som ett personligt. Hur de interagerar med varandra och på sätt och vis gör sig beroende av varandra i en kamp mellan civilisationer. (I alla fall omtalas det så.)

Jag har lyssnat på den här boken, och då jag inte är en jättevan ljudbokslyssnare, dessutom konvalescent efter en stroke, så har min fokusering på lyssningen inte varit den mest fantastiska. Min egen upplevelse är att jag tappade mycket av bokens innehåll på vägen.
Jag tänker att det här är en bok som jag ska läsa om, i pappersformat, när min skalle återigen hänger med i svängarna i ordentligt. Den är faktatyngd och den lägger ett stort pussel. Fördjupande kapitel om Ekeroth vävs samman med kapitel om olika andra personers gärningar, och rörelsers framväxt och påtagna roll i vår samtid. För mig blev det lite rörigt, lite svårt att hålla isär, men tänker som sagt att det handlar om mig och inte om kvaliteten på texten. Ett tag funderade jag på att inte alls skriva om den, utan spara det tills jag läst den igen, men å andra sidan känns den alldeles för viktig – speciellt inför höstens val.

Inga kommentarer:

Skicka en kommentar

Banned Books Week Sverige

Då och då dyker det upp en meme i mitt flöde på sociala medier som jag är väldigt förtjust i. Det är till synes saxat från den plattform som...