"Lågaffektivt bemötande och problematisk skolfrånvaro" av Maria Bühler, Annelie Karlsson, Terése Österholm

(Bild lånad från förlagets hemsida.)

Barn gör rätt om dom kan. Visst låter det enkelt? Uttrycket har myntats av den amerikanske psykologen dr Ross W Greene, och syftar till att påminna oss om att barn inte är medvetet illvilliga utan helt enkelt saknar vissa förmågor som vi vuxna alltför ofta tänker oss att dom har. Och när den kravbilden överstiger barnets förmåga – då blir det knas för barnet. Barnet reagerar på det sätt som ligger individen närmast. Och istället för att då hjälpa barnet hantera situationen som blir för svår, så har vi vuxna en tendens att istället korrigera barnets beteende, dvs det reaktionsmönster som barnet tar till när kravbilden blir för svår. Så sluta skälla och börja hjälpa.

Enkelt, eller hur? Varför är det då så förbannat svårt?

Ross Greene menar vidare att man genom att ta reda på vilka förmågor det är barnet inte hanterar och en kartläggning av situationen de uppstår i, och genom en hjälpande utsträckt hand, går in i ett teamarbete med barnet och hittar och prövar sätt att få situationen att fungera utan att behöva gå in i reaktionsmönster. På det sättet övar barnet dessutom sina förmågor under ledning av en trygg vuxen, men på eget initiativ. Summa summarum så fungerar det utsläckande på det negativa beteendet, för allteftersom förmågorna växer så minskar behovet av att ta till reaktioner. Förmågorna utvecklas.

Bra va?

Om barnet har ett reaktionsmönster som är utagerande så kräver det i det akuta skedet mer av oss vuxna. Det kan röra sig om att skrika, kasta möbler, riva och bita, gråta häftigt, fly till en tryggare plats – de reaktionsmönster vi har är högst individuella, men vissa av dom märks mer än andra. Har barnet utagerande reaktioner så är risken stor att vi vuxna går i affekt i vår iver? panik? hets? att lugna barnet. Vi kanske går igång vi med. Höjer rösten, tar tag i barnet, skriker tillbaka, hindrar, blockerar….. Möter barnets affekt med vår egen. Affektsmitta.

Det är inte särskilt framgångsrikt.

När man däremot lyckas hålla sig själv lugn (Vara situationen vuxen. Hm.) och kan möta barnets affekt med lugn och skapa yta för lugn runt barnet – så ger vi barnet förutsättningar att ta sig ur affekten.
Det är vad lågaffektivt bemötande i grunden handlar om. Inte om att mjäka och låta utagerande ungar härja fritt på bekostnad av sina kamraters säkerhet. Eller hur det nu var snacket gick i mediadrevet för ett par veckor sedan.
Det handlar om att vara medmänniska med ansvar, tillsammans med någon som i stunden inte fixar det ansvaret själv.

Det är också ganska enkelt. Eller?

Och så har vi situationen att trots att lagen säger att alla barn har skolplikt till och med det nionde grundskoleåret och det sextonde fyllda, så finns det barn som inte går till skolan. Och det finns föräldrar som trots hot om vite inte lyckas få sina barn att gå. Och det finns skolor som trots goda pedagoger inte lyckas heller.

Så vad gör man?

Den här boken föreslår att man kombinerar Ross Greenes modell, med lågaffektivt bemötande och ser över sin skolorganisation och sitt inre arbete på varje tänkbar nivå, för att minska elevernas frånvaro. Boken utgår ifrån att det är förhållningssättet och miljön runt barnet som behöver förändras för att främja skolnärvaro. Inte barnet som ska skärpa till sig och gå. Inte föräldrarna som ska ta sitt förbaskade ansvar och få dom till skolan. Boken ger alternativa förklaringsmodeller till vad som kan orsaka problematisk skolfrånvaro, och den presenterar hur man praktiskt kan arbeta lågaffektivt och förebyggande med kartläggningar och handlingsplaner. Boken avslutas dessutom med en konkreta verktyg och tips på hur man kan arbeta för att göra skolan tillgänglig för alla.

Bokens målgrupp är flertalet yrkesgrupper inom skolan, men jag tänker att den också kan vara ett användbart verktyg för föräldrar. Jag som har en förankring i högstadiemiljön och aktivt använder Ross Greenes metod och Bo Heljskovs förhållningssätt kände igen mig sida upp och sida ner – och tyckte väldigt mycket om hur verktygen konkretiseras till en konkret fråga som att jobba främjande med skolnärvaro.

"Lågaffektivt bemötande och problematisk skolfrånvaro" är utgiven 2018 av Studentlitteratur, och finns bland annat att köpa på Adlibris och Bokus.