”Med Guds Hjälp” av Gabriel Byström

En kyrkans man har en klocka på sin arm, så exklusiv att man retuscherar foton på honom innan de publiceras. En rösträknare i en vallokal ser högen av räknade röstsedlar växa sig till en större och större majoritet för utmanaren men de inrapporterade siffrorna i datorn säger tvärt om.
Gabriel Byströms bok om religion och politik är en bok om korruption och svindel, men också om vidskepelse och historierevision. Hur Ryssland plötsligt har en helt annan historia i relation till Krim för att göra annekteringen möjlig och nödvändig. Hur Polen lagstiftar mot all polsk inblandning i Förintelsen och nazitysklands värv för att lyfta och helga sin egen hjältegloria och sitt eget martyrskap i ljuset av de efterlevande. Hur Ungern stänger sina gränser och följer den lokala biskopens ord istället för Påvens för att kunna legalisera särskiljandet mellan ’vi’ och ’dom’. Hur Ungern har låtit flyg med flyktingar ankomma flygplatsen närmast den Österrikiska gränsen, och sedan hindrat passagerarna att använda toaletterna för att få dem över gränsen till Österrike (där närmaste toaletter fanns) och därmed kunna neka dem inträde / återinträde i Ungern efter toalettbesöket.
En berättelse om hur tre länders styrande politiker, med hjälp av kyrkans förtroende hos folket, tar till de medel som krävs för att vidmakthålla och utöka sin makt. I botten ligger en längtan efter mer pengar och mer makt. Starkast och rikast vinner landet. Starkare och rikare behåller det. Och den som har kyrkan i sin hand blir onåbar för konkurrens. Står över den lag de själva skapar. För mig blev hela det ställningstagandet så tydligt i redogörelsen för rymdprogrammet, som systematiskt medfört olika reliker, t ex en flis ur Kristi kors, i sina rymdraketer.

(Bild från förlagets hemsida)

Gabriel Byström har en bakgrund som journalist och boken är i mångt och mycket tre långa reportage. Ett för varje land. Olika kapitel lyfter individer som har en särställning på något sätt i den tid vi nu lever i och i den historia Byström vill berätta, och allt som allt ger det boken ett grepp som känns väldigt dagsaktuellt. Jag får intrycket att Byström bokstavligt skrivit ända fram till tryckning för att leverera ett så färskt material som möjligt.
Han påvisar likheterna mellan länderna, men nyanserar också skillnaderna. Korruptionen finns där, hur politisk makt och kyrka går hand i hand, men också den framväxande nationalismen och de högerextrema rörelserna, och hur kyrkans makt sätter sig till doms över den lilla människan och styr hennes val genom skrämsel och löften om nåd. Hur människor i de här tre länderna plötsligt finner sig sorterade, dugliga, bortvalda.

För mig personligen är det kapitlet om den polske prästen Wojciech Lemanski som aktivt sökte botgöring och förlåtelse för det polska folket. Han höll mässor på platsen för förintelselägret Treblinka, han verkade i Jedwabne, och berättade om den religionsdialog han såg som nödvändig för att läka såren efter Förintelsen. Han avsattes.

Byströms bok är brännande aktuell, och det skrivs fler kapitel dagligen i de strömningar som banar sig väg genom Europa. Byström redogör för komplexa politiska system och maktstrukturer på ett överskådligt sätt och jag lockas att fortsätta min förkovran genom bland annat medias rapportering från det stundande ryska valet, min nästa elevresa till Polen och granskningen av vad som sker med historieomskrivningen i Ungern. En viktig bok.

”Med Guds Hjälp – om religion och politik i Ryssland, Polen och Ungern” av Gabriel Byström, utgiven av Ordfront Förlag 2017.